Maträtter usa

Tröttnat vid den svenska husmanskosten? Varför ej låta dig inspireras från den amerikanska matkulturen inom stället? inom USA finns långt fler mattraditioner än endast snabbmat tillsammans pommes vilket existerar enstaka vanlig fördom. denna plats existerar några råd vid spännande rätter för att testa hemma.

I USA existerar animalisk föda enstaka omtyckt ingrediens inom köket, därför ifall ni önskar testa vid för att laga typisk amerikanskinspirerad föda existerar köttet detta inledande ni bör införskaffa.

samt detta bör ej existera vilket animalisk föda likt helst, detta bör existera god animalisk föda. en råd existerar därför för att börja inköpen till din amerikanska matlagning hos Nybergs Deli likt ni smidigt hittar vid adressen www.nybergsdeli.se. på denna plats finns allt ifrån fläskkött mot veganska snabbmatsrätt för att välja samt vraka bland – perfekt till dig vilket önskar ställa mot tillsammans med mot modell Thanksgiving-firande alternativt laga enstaka klassisk 4th of July-meny.

Vilken amerikansk föda bör ni laga?

Beroende vid vart ni befinner dig inom USA således finns detta olika mattraditioner för att låta dig inspireras från.

inom amerikanska södern existerar Soul food enstaka massiv sektion från matkulturen samt tar ni dig djupare in inom sydstaterna mot gränsen mellan syd samt nord hittar ni både barbecue samt enstaka rad olika kötträtter såsom mot modell Cajun-matlagning samt rätter var majs ofta existerar huvudingrediensen. Mer västerut, inom staterna nära atlanten samt havet existerar detta skalade djur samt seafood något ni definitivt ser vid menyerna.

för att yttra för att ni bör laga amerikansk föda existerar därför något intetsägande, därför välj ut vilken mattradition ni önskar fokusera vid innan ni bestämmer menyn – annars är kapabel den bli lite rörig!

Tips vid rätter för att laga

Ett råd, angående ni existerar nyfiken vid detta amerikanska köket dock ej vet vart ni bör börja plocka upp eller ta inspiration ifrån, existerar för att börja tillsammans med för att laga enstaka matlista ifrån någon från dem amerikanska högtiderna såsom Thanksgiving alternativt nationaldagsfirandet vilka båda existerar stora festtillfällen inom USA.

vid 4th of July-firandet passar detta mot modell god för att laga ett matsedel bestående från smårätter inom form eller gestalt av:

  • Minihamburgare
  • Macaroni and cheese
  • Club sandwich tillsammans kyckling
  • American pancakes
  • Jordgubbsmilkshake
  • Key Lime Pie

Är ni däremot mer sugen vid för att satsa vid en mer rejält Thanksgiving-firande existerar tipset för att laga ett matlista bestående från helstekt kalkon, sötpotatismos, gräddsås, majsbröd samt brysselkål tillsammans tillsammans pumpapaj, pecannötspaj samt karamelliserade popcorn mot efterrätt.

Då äger ni fått tillsammans grundpelarna, dock detta finns naturligtvis fler tillbehör än sålunda för att laga angående ni äger tidsperiod samt ork såsom mot modell tranbärssås, kalkonfyllning inom olika smaker samt gröna bönor.

Omfamna dem amerikanska smakerna

Du vilket fastnat till detta amerikanska köket samt önskar laga mer amerikanska rätter inom hemmet förmå hitta inspiration vid enstaka rad olika platser såsom online vid nätet samt hemma ifrån tv-soffan.

mot modell finns flera amerikanska matlagningsprogram såsom MasterChef samt vid Netflix finns flera olika matserier för att följa. alternativt varför ej kolla in Youtube? var förmå man bland annat hitta videos såsom denna var man besöker amerikanska restauranger samt intervjuar dess ägare samt kockar:

Amerikanska köket

För andra betydelser, titta Amerikanska köket (olika betydelser).

Amerikanska köket existerar enstaka samlingsbeteckning på grund av dem matvanor samt den matkultur såsom existerar speciell på grund av USA.

ett sektion från matkulturen besitter utvecklats ur detta ursprungsamerikanska köket , samt därför småningom kom befolkningen för att domineras från dem europeiska kolonisatörerna samt deras ättlingar, vilka förde tillsammans sig helt andra ingredienser samt matvanor ifrån olika håll inom Europa, vilket kombinerades tillsammans inhemska ingredienser såsom exempelvis kalkonkött.

Matvanorna kompletterades beneath 1800- samt 1900-talen inom samt tillsammans med invandringen ifrån länder även utanför Europa.

Landets samtliga olika kulturer äger skapat ett massiv variation samt en matrum tillsammans med flera olika influenser. Amerikansk matkultur innefattar även snabbmat liksom representeras från en flertal olika länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något inom både föda samt beverage liksom lyckat marknadsföra sina varor ovan läka världen.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Före 1492

[redigera | redigera wikitext]

Innan dem alianska kolonisatörerna kom mot Nordamerika skiljde sig matvanorna många ifrån huvuddel mot ort.

flera olika ingredienser användes. Näringsbrist fanns en bekymmer till dem flera olika jägare -samlarsamhällena. dem kunde ett fåtal allvarliga bekymmer tillsammans underskott från olika näringsämnen vid vintern.[1]

Vanliga ingredienser

[redigera | redigera wikitext]

Mat ifrån växtriket
[redigera | redigera wikitext]

Indianerna använde minimalt 2000 olika växtarter inom sin matlagning.

Vanligt förekommande rotfrukter plats bland annat löken ifrån camaslöken, pilblad, bitterrot, lomatium, vild kålrot, sävrötter, ljus praktvinda tillsammans tillsammans sötpotatisen samt vanlig rotfrukt. Vanliga vegetabilier fanns bland andra prunkhallonetsskott samt stjälk, tussilago, strutbräken, törel, jättevallisneria, harsyra, trädgårdsportlak samt vild krasse. Detta existerar dock ingen trygg sak.

Även agavekronor samt blomskott, yuccapalmblommor, roten ifrån spetslansmossan, stjärnhyacintstjälkar, björnliljestjälkar, bredkaveldunrötter, smalbladade yuccapalmstjälkar samt sotolkronor förekom.[2][3][4][5][6][7][8]

Jordgubbar (Fragaria virginiana), vilka européerna kallade Virginia-jordgubbar vid bas från för att dem plats större än dem europeiska jordgubbarna, såväl såsom huckleberries, blåbär, körsbär, vinbär, krusbär, plommon, vildapel, hallon, sumakbär, enbär, almträd, fläderbär, hagtorn, pitaya, frukterna ifrån vita nattljus samt frukterna ifrån tandpalmliljan plats uppskattade frukter.

Några frukter fanns endemiska på grund av Nordamerika vid den tiden, bland annat frukterna ifrån olika arter från kaktus, agarita, aronia, persimon samt vilda strandplommon.[2][3][4][5][6][9][7][8]

Nötter fanns en även en viktigt livsmedel, mot modell pekannötter, bokollon, hickorynötter, hasselnötter, kastanjer, chinquapin, svarta valnötter samt valnötter.

Ekollon användes ofta mot för att utföra olja vid till smakens skull, samt malda mot mjöl för att blanda tillsammans majsmjöl på grund av för att förtjocka soppor tillsammans med, samt friterade inom kakor samt bakverk. detta från indianerna maximalt nyttja sädesslaget plats majs, medan vildris (inte en riktigt sädesslag) användes många inom dem södra regionerna.[9]

Fröna ifrån olika plantor användes även många, likt träd, frön ifrån släktet sporobolus, frön ifrån släktet portulaca, törel, solrosfrön samt elefantsnablar.[2][3][5][6][10][8]

Kött samt fågel
[redigera | redigera wikitext]

Det animalisk föda man åt maximalt fanns viltkött.

Bland dem större viltdjuren uppskattades bisonoxe, hjort, älg, tjockhornsfår, björn, puma, tillsammans tillsammans med get samt gaffelantilop inom regionerna kring Rocky Mountain. dem mindre viltdjuren kokades, mot modell kaniner, tvättbjörnar, pungråttor, ekorrar, skogsråttor, jordekorrar, skogsmurmeldjur, pekarisvin, prärievargar, skunkar, grävlingar, gnagare samt trädpiggsvin. Viltfåglar vilket uppskattades plats bland andra kalkoner, rapphönor, vaktlar, duvor, musiker, lärkor samt fiskgjusar.

Sjöfåglar åts relativt många, speciellt vid kusterna, exempelvis ankor, gäss, svanar samt tranor.

Amfibiska köttsorter man åt plats bland annat alligatorer samt grodor, var låren plats detta man åt, framförallt låret ifrån oxgrodor. Sniglar uppskattades även, tillsammans tillsammans olika sköldpaddor, såsom guldsköldpaddor, skogsbäcksköldpaddor samt snappsköldpaddor samt deras oval form.

Dessutom ansågs havssköldpaddor samt soppsköldpadda existera enstaka nödvändig andlig köttprodukt från indianerna.[9]

Fisk samt skaldjur
[redigera | redigera wikitext]

De saltvattensfiskar liksom åts maximalt från indianerna fanns torsk, bergtunga, skrubbskädda, sill, hälleflundra, stör, nors, havsgösar (på östkusten) samt eulachon (på västkusten).

omröstning jagades från indianerna vid nordvästkusten, speciellt från stammen makah, samt användes till animalisk föda samt olja.[11]Säl samt valross uppskattades även. Ål åts inom distrikt Finger Lakes inom New York. Malar verkar äga varit väldigt uppskattade inom vissa stammar, mot modell från modocerna. Olika kräftdjur man åt fanns mot modell räkor, hummer, kräftor, dungenesskrabbor (i nordväst) samt blåkrabbor (i öst).

andra skaldjur såsom uppskattades fanns bland andra havsöron samt "geoduck" vid Kaliforniens kust, medan detta vid östkusten åts "surf clam", "quahog" samt sandmussla. Ostron åts vid båda kusterna, liksom exempelvis blåmussla samt strandsnäcka.[9]

Matlagningsmetoder

[redigera | redigera wikitext]

Indianerna lagade föda vid en antal olika sätt. Man grillade ofta.

Mac and Cheese, snabbmatsrätt, populär bowls, pulled pork samt amerikanska pannkakor existerar bara till för att nämna några från dem populära maträtterna ifrån USA. Nedan besitter ni en.
  • Mac and Cheese,  snabbmatsrätt,  populär bowls, pulled pork  samt amerikanska pannkakor  existerar bara  till  för att nämna några  från  dem populära maträtterna  ifrån USA. Nedan  besitter  ni en.
  • Spit roasting ovan enstaka gropugn fanns även en vanligt sätt. vegetabilier, framförallt rotfrukter, kokades ofta direkt inom askan ifrån elden.

    Eftersom dem tidiga indianerna ej kunde tillverka föremål gjorda av lera och brända i en ugn för att nyttja direkt ovan enstaka flamma således utvecklade dem enstaka teknik likt äger gjort för att flera antropologer kallar dem stenkokare.

    Indianerna hettade upp stenar direkt inom ett flamma samt tillsatte sen stenarna inom enstaka gryta fylld tillsammans vätska tills detta började koka därför för att köttet alternativt grönsakerna kokades. ett ytterligare teknik plats för att nyttja ett tom bisonoxmage fylld tillsammans olika livsmedel samt upphängd ovan enstaka sval flamma. Elden klarade ej från för att koka köttet inom buk dock då köttet skulle tillagas således tillsattes värmda stenar även.

    Några indianer använde lädret ifrån bisonoxen vid identisk sätt.[9]

    Indianerna brukar ses såsom dem inledande inom Amerika för att producera brandsäker föremål gjorda av lera och brända i en ugn för att placera direkt ovan enstaka flamma. inom vilket vilket för tillfället existerar sydvästra USA skapade indianerna ugnar gjorda från soltorkat tegel kallat hornos, till för att baka saker såsom bakverk, från majsmjöl.

    Indianer inom andra delar från Amerika gjorde ugnar från grävda gropar. Dessa gropar användes även på grund av för att koka med ånga föda genom för att tillsätta värmda stenar alternativt glödkol samt sedermera tång alternativt majshylsor placerat vid toppen till för att koka med ånga sjömat samt skaldjur såväl såsom grönsaker; potatisar skulle tillsättas utan skal samt majs tillsammans skal.

    Detta skulle senare bli talat ifall såsom musselkokning från kolonisatörerna. Hålet plats även en område till för att producera dagens Boston-bakade bönor gjorda från frön från växter ofta använda som mat, lönnsirap samt lite björnfett.[9]

    Kolonialtiden

    [redigera | redigera wikitext]

    När kolonisatörerna kom mot Amerika försökte dem kultivera likt hur dem odlade inom sina hemländer.

    vid identisk sätt jagad dem varelse på grund av klädernas samt köttets skull. Genom hårt sysselsättning samt köp tillsammans med Storbritannien, Västindien samt andra regioner, fanns kolonisatörerna kapabla för att etablera sig själva inom dem amerikanska kolonierna tillsammans en matrum liknande deras tidigare kök. detta fanns några undantag inom kosten, sålunda såsom lokala växter samt varelse, dock kolonisatörerna försökte nyttja dem inhemska varor liksom dem kände mot, samt inom annat fall ignorerades dem.

  • maträtter usa
  • Kolonisatörernas matlagningsvanor liknade den brittiska matkulturen fram mot revolutionen.[12]

    Det fanns en allmänt förakt till fransk matlagning, mot samt tillsammans med bland dem franska hugenotterna inom South Carolina samt fransk-kanadensare. ett från kokböckerna vilket nådde succé inom kolonierna fanns The Art of Cookery Made Plain and Easy skriven från Hannah Glasse, skriven tillsammans förakt på grund av den franska matlagningskulturen, påståendes för att "det personer som inte kan se dårskap från denna tidsperiod vilket snarare skulle luras från ett fransk stolle, än för att ge uppmuntran mot enstaka god engelsk maträtt!"

    Av dem franskarecepten säger denna för att denna "...

    anser existerar en märkligt virrvarr från skräp."[13] Föraktet förstärktes beneath kriget mellan fransmännen samt indianerna mellan 1754 samt 1764 samt beneath samt efter kriget antingen deporterades fransmännen alternativt sålunda tvingades dem, likt akadierna för att flytta mot Louisiana. dem akadiska fransmännen kom för att påverka matvanorna inom Louisiana många, dock ägde lite alternativt ingen effekt vid matvanorna utanför Louisiana.[12]

    Vanliga ingredienser

    [redigera | redigera wikitext]

    Kolonisatörernas matvanor skiljde sig beroende vid fanns dem bosatte sig.

    inom New England fanns matvanorna väldigt lika Storbritanniens. enstaka slående skillnad till kolonisatörerna denna plats jämfört tillsammans andra regioner plats säsongsanpassningen.[14] Medan man inom dem södra kolonierna kunde kultivera nästan läka året runt, plats växtsäsongen inom dem nordliga kolonierna begränsad. Dessutom gav kolonisatörernas att vara nära något mot havet ny sjömat såsom enstaka sektion från dieten, framförallt inom dem nordliga kolonierna.

    Vete, detta sädesslag likt användes för att baka tillsammans hemma inom Storbritannien, plats närmast omöjligt för att ett fåtal för att växa, samt veteimporter fanns långt ifrån vilket man ägde råd med.[15] Ersättningar inom fall liksom detta plats majsmjöl.

    Fira USA´s nationaldag tillsammans med sann amerikansk mat!
  • Fira USA´s nationaldag  tillsammans med  sann amerikansk mat!
  • Johnykakan, en slags tunnbröd, fanns ett dålig kompensation till bröd av vete dock accepterades ändå likt enstaka svar inom New England.[14]

    Boskap samt jakt
    [redigera | redigera wikitext]

    I New England plats viltjakt från massiv innebörd. Viltköttet utgjorde enstaka massiv sektion från kosten samt kunde man ej jaga egen köpte man köttet från andra. jaktverksamhet såsom köttkälla plats mer populärt än djurhushållning, då detta krävdes många mindre sysselsättning för att försvara djuren mot andra människor.

    Man åt många hjort, björn, bisonoxe samt vildkalkon. dem större styckningsdetaljerna rostades samt serverades tillsammans vinbärssås, medan dem mindre blev ingredienser inom soppor, grytor, korvar, pajer samt piroger.[12]

    Förutom vilt därför plats fårkött en animalisk föda vilket kolonisatörer ofta åt. dem spanska kolonisatörerna inom Florida introducerade ursprungligen fåret inom Amerika.

    inom norr däremot plats detta holländare samt engelsmän vilket introducerade fåret. Man behöll fåret då engelsmännen föredrog detta före kreatur.[12] Fåret plats viktigt då detta förutom ullen resulterade inom animalisk föda, då fåret plats på grund av gammalt till för att producera ull.[9] Fodret liksom fåren åt gav köttet enstaka karaktäristiskt kraftfull, mustig smakupplevelse samt enstaka segare konsistens vilket kräver enstaka långsam tillagning till för att ett fåtal mört.[16]

    Fetter samt oljor
    [redigera | redigera wikitext]

    Några animaliska fetter samt oljor ingick inom detta mesta från kolonisatörernas föda.

    flera bostad ägde hjortskinnssäckar fulla tillsammans med björnolja för att koka tillsammans, medan stelnat björnfett påminde ifall baksmör. Kvarlämnat grisfett användes framförallt då man tillverkade bacon. Grisfett användes oftare inom dem södra delarna än inom dem norra då spanjorer introducerade svin tidigare inom södern. Kolonisatörerna uppskattade fett inom matlagning även, dock detta plats sällsynt innan amerikanska revolutionen då boskap ej fanns därför vanligt än.[12]

    Fisk samt skaldjur
    [redigera | redigera wikitext]

    Den amerikanska hummern plats enstaka grundstomme inom den koloniala kosten.

    dem såsom levde nära New Englands kust åt ofta vattenlevande djur, kräftdjur samt andra vattenlevande vilt. Kolonisatörerna åt stora mängder sköldpadda samt detta plats enstaka delikatess vilket exporterades mot Europa. Torsk inom både ny samt behandlad med salt struktur uppskattades. Den saltades på grund av för att ett fåtal längre hållbarhet. Den bästa torsken fanns vanligtvis torkad dock, samt exporterad mot Medelhavet inom utbyte mot fruktbarhet såsom ej fanns inom dem amerikanska kolonierna.[9]

    Grönsaker
    [redigera | redigera wikitext]

    Ett antal vegetabilier växte inom dem norra kolonierna, mot modell kålrot, lök, vitkål, morot samt palsternacka tillsammans tillsammans med frön från växter ofta använda som mat, baljväxter samt ärtväxter.

    Dessa vegetabilier klarade sig god genom dem kallare månaderna inom förvaring. andra vegetabilier saltades alternativt lades in till konservering, mot modell gurka. vid bas från säsongernas temperatursvängningar åts färska vegetabilier enbart beneath sommarmånaderna. Pumpor samt kalebasser plats andra vegetabilier liksom växte utmärkt inom dem nordliga kolonierna samt användes ofta vilket foder åt vilt angående dem ej åts.

    Förutom grönsakerna växte en stort antal frukter säsongsvis. Frukter likt ej åts upp beneath säsongen blev ofta bevarade såsom sylt, pajer alternativt liknande.[14]

    Alkoholhaltiga drycker
    [redigera | redigera wikitext]

    Före revolutionen drack man inom New England enstaka massiv mängd rom samt maltdryck, då dem ägde relativt utmärkt ingång mot råvarorna likt behövdes till för att producera dryckerna.

    Rommens huvudingrediens, melass, plats enkel för att ett fåtal tag vid via affär tillsammans med Västindien. inom landets inre delar fanns whiskey populärt eftersom man var ej ägde därför massiv resurser mot sockerrör. dem ägde resurser mot majs samt råg, vilket dem producerade whiskeyn av.[15] Emellertid ansåg flera ända fram mot revolutionen för att whiskey fanns ett ohyfsad beverage såsom ej passade för att dryck, då flera trodde för att den gjorde för att dem fattiga blev hesa samt ovårdade alkoholister.[17]

    En sak liksom fanns betydelsefull inom öltillverkningen liksom ej växte god inom kolonierna plats klätterväxt.

    klätterväxt växte bara vild inom Amerika samt därför plats man beroende från import ifrån Storbritannien samt andra länder på grund av för att dem skulle behärska producera maltdryck. Förutom dessa alkoholbaserade varor producerade inom Amerika, förekom andra drycker ofta hos köpmän, mot modell alkoholhaltig samt brandy.[15]

    Södra USA

    [redigera | redigera wikitext]

    I jämförelse tillsammans med dem nordliga kolonierna, fanns dem sydliga kolonierna ganska olika då detta gällde konsumtion från jordbruksprodukter.

    mot skillnad ifrån kolonierna inom norr ägde ej dem södra kolonierna någon huvud kulturregion. Höglanden samt låglanden utgjorde numeriskt värde huvuddelar från dem södra kolonierna. Slavarna samt dem fattiga åt ofta identisk diet, vilken bestod från flera inhemska amerikanska livsmedel. Saltat alternativt bearbetat med rök griskött kompletterade ofta den vegetariska dieten. Fattiga vid ruralt område åt ofta ekorrar, pungråttor, kaniner alternativt andra skogsdjur.

    Boende vid "Riskusten" åt ofta många ris, medan sädesslaget till resten från dem fattiga samt slavarna inom södern plats majsmjöl vilket främst användes mot bakverk samt gröt. Vete plats ej en alternativ på grund av dem flesta liksom levde inom dem södra kolonierna.[15]

    Matlagningen vid höglandet innehöll ofta vitkål, brytbönor samt rotfrukt, medan dem flesta undvek sötpotatis samt jordnötter.

    dem rika vita vid höglandet undvek livsmedel vilket importerades ifrån Afrika vid bas från för att detta innebar underlägsenhet gentemot dem afrikanska slavarna. dem såsom kunde kultivera alternativt köpa vete åt ofta kakor mot morgonmål tillsammans tillsammans med fläskkött. Saltat fläskkött fanns basen till varenda måltider, då detta användes inom tillagningen från vegetabilier till smaksättning, förutom dess direkta bruk vilket enstaka proteinkälla.[15]

    Låglandet, vilket inkluderade dem flesta akadiskafranska regionerna från Louisiana samt dem omgivande områdena, innehöll ett varierande matkultur tillsammans med flera influenser ifrån Afrika samt Karibien, samt ej bara detta franska köket.

    detta betydde för att ris spelade ett massiv roll eftersom den fanns därför nödvändig inom dem afrikanska samt karibiska matvanorna. Dessutom kom resurser vid animalisk föda vid låglandet mestadels ifrån sjömat samt skaldjur samt viltkött. dem flesta maträtterna innehöll krydda, likt detta existerar än idag.[15] Intressant existerar för att även angående engelsmännen ägde en stort förakt till fransk föda, såväl liksom flera från dem ursprungliga livsmedlen inom kolonierna, således kände fransmännen ej detsamma till dem inhemska råvarorna.

    Faktum existerar för att dem uppskattade dem ursprungliga ingredienserna samt maträtterna.[12]

    1800- samt 1900-talen

    [redigera | redigera wikitext]

    Ett kännetecken på grund av USA:s matlagning existerar blandningen från etniska samt regionala influenser såsom skapat helt nya matvanor. Matlagningen inom södra USA existerar mot modell märkbart influerat från Afrika, land i västeuropa samt Mexiko bland flera.

    detta asiatiska köket äger spelat ett särskilt massiv roll inom Amerikas kök.[18] Även ifall flera typiska amerikanska maträtter äger sitt ursprung inom andra länder besitter amerikanska kockar förändrat dem fullständigt, mot den grad för att rätten anses existera amerikansk. snabbmatsrätt existerar ursprungligen enstaka tysk maträtt likt blev tagna mot USA från tyska invandrare dock likt beneath årens lopp besitter blivit således modifierad för att den kunna anses artikel amerikansk.

    Pizza existerar en annat modell, då den italienska pizzan skiljer sig avsevärt ifrån pizzan inom USA.[19]

    Många amerikanska matföretag utvecklar nya varor vilket kräver minimal förberedelse, såsom frysta förrätter.[20] Några storkök tar fram egna anvisning på grund av för att ett fåtal konsumenterna för att välja deras varor. flera från dessa anvisning äger blivit väldigt populära.

    General Mills Betty Crocker's Cookbook, inledningsvis publicerad 1950 samt reviderad idag inom sin 10:e tryckning, existerar en modell såsom finns inom flera amerikanska hem.[21]

    Regionala matvanor

    [redigera | redigera wikitext]

    Till resultat från USA:s stora yta äger landet stora regionala variationer gällande maten. USA:s regionala matvanor existerar kännetecknade från dess extrema variation samt vana var varenda område äger sina egna utpräglade matvanor.

    New England

    [redigera | redigera wikitext]

    New England existerar beläget allra längst bort upp inom nordöstlig USA samt inkluderar dem sex staternaConnecticut, Maine, Massachusetts, New Hampshire, Rhode Island samt Vermont. inom område finns traditioner tillsammans med starka anknytningar mot Storbritannien. detta indianska köket blev ett sektion från matvanorna liksom dem tidiga kolonisatörerna tog tillsammans sig.

    New Englands matvanor äger sitt ursprung inom sina koloniala rötter vilket kännetecknades från en praktiskt sinnelag, ödmjukhet samt enstaka vilja för att förtära vad liksom helst förutom vad dem fanns vana nära inom sina hemländer.[12] ett massiv sektion från matvanorna började tillsammans en-gryts-matlagning vilket resulterade inom maträtter såsom succotash, bakade frön från växter ofta använda som mat tillsammans flera.[22] Hummer existerar ett betydande sektion från köket, den finns vid regionens kuster.

    Apple Pie. “As American as apple pie.”Det existerar en talesätt likt ni ofta kommer för att lyssna – samt detta stämmer ganska väl!.
  • Apple Pie. “As American as apple pie.”Det  existerar  en talesätt  likt  ni ofta kommer  för att  lyssna –  samt  detta stämmer ganska väl!.
  • andra skaldjur nära landremsa vid havet inkluderar neck clams, pilgrimsmusslor, blåmusslor, ostron, sandsnäckor samt knivmusslor. flera från dessa skaldjur ingår inom den gammal maträtten clambake. Clambake existerar idag känt liksom ett kolonial tolkning från indiansk tradition.[22]

    Labruskavindruvor användes vilket vindruvsjuice från företag såsom Welch's, samt mot sylt.

    Kosher-viner från företag vilket Mogen David samt Manischewitz tillsammans tillsammans andra vinfabriker gjorde förbättrad kvalitetsviner. Bland äpplen ifrån New England fanns dem ursprungliga sorterna, Baldwin, Lady, Mother, Pomme Grise, Porter, Roxbury Russet, Wright, Sops of Wine, Peck's pleasant, Titus Pippin, Westfield-Seek-No-Further samt Duchess of Oldenburg. Tranbär existerar viktiga små frukter från växter inom regionen.[22]

    Etniska influenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Moderna trender samt återgång mot traditionen

    [redigera | redigera wikitext]

    Under 1980-talet startade ett rörelse bland kända kockar till för att förmå amerikanerna för att börja laga etnisk föda inom dess regionala traditioner.

    ett från dem liksom gick tillsammans ursprunglig fanns Paul Prodhomme, liksom kalenderår 1984 inledande gången gav ut den nydanande kokbokenPaul Prodhomme's Louisiana Kitchen, genom för att förklara ovan 200 års saga från kreolsk samt kajunsk matlagning. Hans succé inspirerade snabbt andra kockar. Norman van Aken tog mot sig matlagningsvanorna ifrån Florida tillsammans tillsammans flera etniska samt globaliserade element inom hans Feast of Sunlight cookbook ifrån 1988.

    Rörelsen blev mot slut känd ovan läka världen då Kalifornien blev uppslukade inom rörelsen, såsom skenbart började leda trenden själva, inom mot modell den populära restaurangen Chez Panisse inom Berkeley. Kockar såsom tog mot sig detta nya globaliserade köket fanns bland andra celebriteter vilket Jeremiah Tower samt Wolfgang Puck, båda före detta kollegor vid restaurangen.

    Puck fortsatte för att förklara sin tilltro mot moderna amerikanska maträtter inom introduktionen mot Wolfgang Pucks kokbok:

    Ett annat stort genombrott, vars upphovsmän ansågs existera galna, existerar blandningen från etniska matlagningsvanor. detta existerar ej alls ovanligt för att hitta rå sjömat bredvid tortillas vid identisk matlista. Etniska blandningar förekommer även då typiska element blandas inom en anvisning.

    detta på denna plats landet existerar, trots allt, ett gigantisk smältdegel. Varför skulle dess matlagningsvanor ej illustrera den amerikanska förändringen från variation mot enighet?[23]

    Pucks före detta arbetskamrat, Jeremiah Tower, blev enstaka förman på grund av kalifornisk föda samt överhuvudtaget den amerikanska matrevolutionen. beneath tiden blev Chez Panisse ett framstående matställe likt populariserades inom ett litteratur från Paul Bertolli samt ägare Alice Waters, Chez Panisse Cooking, kalenderår 1988.

    Kokboken verkade på grund av för att utföra restaurangens koncept samt tänkesätt än förbättrad. Boken tog mot sig Amerikas naturliga gåvor, framförallt kaliforniska, då dem innehöll anvisning liksom reflekterade Bertolis samt Waters uppskattning till både norditaliensk samt fransk matlagning.

    Tidiga etniska influenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Medan dem allra första matlagningsvanorna ifrån USA huvudsakligen fanns påverkade från detta indianska köket, dem 13 koloniernas matlagningsvanor alternativt den amerikanska söderns matlagningsvanor, därför påverkades landets matlagningsvanor, dess gastronomi samt den ökande kulinariska konsten än mer från befolkningens varierande etniska mix samt invandrarmodeller beneath 1900-talet fram mot nutid.

    Några från dem etniska grupperna liksom fortsatte påverka matlagningen fanns på denna plats förut medan andra kom inom en större antal beneath "Den stora transatlantiska migrationen" (1870-1914) alternativt andra massinvandringar.

    Några från dem etniska influenserna kunde finnas inom landet ifrån tiden efter Amerikanska revolutionen samt in inom USA:s saga från kontinental expansion beneath nästan bota 1800-talet.

    Senare etniska influenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Andra etniska grupper förmå visserligen äga kommit mot USA före 1900-talet dock dem plats varken sektion från dem primära koloniala nybyggarna, inhemska indianer, latinamerikaner, slavar alternativt kreoler. Likaledes plats deras invånarantal troligen ej lika stora likt dem andra redan befintlig etniska grupperna alternativt dem efterföljande populationerna från deras personlig respektive etnicitet kommande beneath år fram mot "The great transatlantic Migration" samt andra massinvandringar beneath 1800-talet.

    Detta skulle även omfatta vad vilket existerar dagens USA var varenda års folkräkning samt invandringsantal ändrades, således ändrande nationens kulturella influenser. Den senare invandringen mot USA influerade detta regionala samt nationella köket. flera andra etniska grupper besitter ytterligare bidragit mot detta amerikanska köket, vissa tillsammans med större resultat samt succé än andra.

    dem italienska, mexikanska samt kinesiska (kantonesiska) köken besitter faktiskt sällat sig mot huvudinriktningen.

    Dessa tre köken äger blivit därför inpräglade inom den Amerikanska kulturen för att dem ej längre existerar utländska till den Amerikanska gommen. i enlighet med studier, således existerar mer än 9 från 10 konsumenter välbekanta tillsammans samt äger testat dessa köken, samt runt hälften säger sig förtära dem ofta. Efterforskningen indikerar även för att Italienare, Mexikaner samt Kineser (kantoneser) besitter blivit inrättad mot den grad för att autenticitet ej längre existerar en oro till konsumenter.[24]

    Bidrag ifrån dessa etniska matlagning besitter blivit lika vanliga likt sedvänja "amerikanska" maträtter vilket hot dog, snabbmatsrätt, biffstekar, körsbärspaj, Coca-Cola, milkshake, friterad kyckling samt sålunda vidare.

    Nuförtiden äger amerikaner även enstaka överallt närvarande konsumtion från maträtter likt pizza, pasta, tacos samt burritos mot General Tso's Chicken samt lyckokakor.

    Kända amerikanska kockar

    [redigera | redigera wikitext]

    Amerikanska kockar äger blivit inflytelserika både inom matindustrin samt inom populärkultur. enstaka betydande kock beneath 1800-talet plats Charles Ranhofer vid Delmonico's restaurant inom New York.

    Amerikansk matlagning besitter exporterats ovan läka världen, både genom den globala expansionen från restaurangkedjor såsom T.G.I. Friday's samt McDonald's samt ansträngningar från individuella traktörer såsom Bob Payton, tillräknad bedriften för att föra Amerikansk pizza mot Storbritannien.[25]

    Den inledande generationen tv-kockar såsom Robert Carrier samt Julia Child tenderade för att koncentrera sig vid matlagning baserad huvudsakligen vid europeiska matrum, framför allt franska samt italienska.

    Bara beneath 1970-talet samt 1980-talet bytte tv-kockar såsom James Beard samt Jeff Smith fokus mot inhemsk matlagningskultur, speciellt ifrån olika etniska grupper inom landet. Kända amerikanska kockar existerar mot modell Thomas Keller, Charlie Trotter, Grant Achatz, Alfred Portale, Paul Prudhomme, Paul Bertolli, Mario Batali, Alice Waters, Emeril Lagasse, katt Cora samt tv-kockar liksom Bobby Flay, Ina Garten samt Todd English.

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Cuisine of the United States, 3 juni 2009.
    1. ^Hyde, George E. (1959). Indians of the High Plains: From the Prehistoric Period to the Coming of Europeans. Oklahoma: University of Oklahoma Press. .
    2. ^ [abc] Basso, Keith H.

      (1983). "Western Apache". in Ortiz, A.. Handbook of North American Indians: Southwest. 10. Washington, D.C.: Smithsonian Institution. pp. 462-488.

    3. ^ [abc] Foster, Morris W; McCollough, Martha (2001). "Western Apache". in DeMallie, R. J.. Handbook of North American Indians: Plains. 13. Washington, D.C.: Smithsonian Institution. pp. 926-939.
    4. ^ [ab] Opler, Morris E (1936).

      A summary of Jicarilla Apache culture. 38. American Anthropologist. pp. 202-223.

    5. ^ [abc] Opler, Morris E. (1941). An Apache life-way: The economic, social, and religious institutions of the Chiricahua Indians. Chicago: The University of Chicago Press.
    6. ^ [abc] Opler, Morris E (1983a). "Chiricahua Apache". in Ortiz, A..

      Handbook of North American Indians: Southwest. 10. Washington, D.C.: Smithsonian Institution. pp. 401-418.

    7. ^ [ab] Opler, Morris E (1983b). "Mescalero Apache". in Ortiz, A.. Handbook of North American Indians: Southwest. 10. Washington, D.C.: Smithsonian Institution. pp. 419-439
    8. ^ [abc] Tiller, Veronica E (1983).

      Amerikansk mat.
    9. Amerikansk mat.
    10. "Jicarilla Apache". in Ortiz, A.. Handbook of North American Indians: Southwest. 10. Washington, D.C.: Smithsonian Institution. pp.

      Donuts tillsammans mjölkchoklad · Amerikanska bars tillsammans med blåbär · Snickerdoodles · Mac'n'cheese tillsammans med soltorkad tomat samt ärtor · Lises sötsyrliga limepaj.
    11. Donuts  tillsammans mjölkchoklad · Amerikanska bars  tillsammans med blåbär · Snickerdoodles · Mac'n'cheese  tillsammans med soltorkad tomat  samt ärtor · Lises sötsyrliga limepaj.
    12. 440-461.

    13. ^ [abcdefgh] Root, Waverly; dem Rochemont, Richard (1981). Eating in America: a History. New Jersey: The Ecco Press.
    14. ^Opler, Morris E (1983b). "Mescalero Apache". in Ortiz, A.. Handbook of North American Indians: Southwest. 10.

      Burgeren og buffalo wings er eksempler vid amerikansk mad, der er blevet ikonisk.
    15. Burgeren og buffalo wings er eksempler  vid amerikansk mad, der er blevet ikonisk.
    16. Washington, D.C.: Smithsonian Institution. pp. 419-439.

    17. ^Faktaruta från makahs valkommissionArkiverad 26 juni 2009 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    18. ^ [abcdefg] Smith, Andrew F. (2004). The Oxford Encyclopedia of Food and Drink in amerika. Oxford: Oxford University Press.
    19. ^Glasse, Hannah (1750).

      Art of Cookery Made Easy. London.

    20. ^ [abc] Oliver, Sandra L. (2005). Food in Colonial and Federal amerika. London: Greenwood Press.
    21. ^ [abcdef] Pillsbury, Richard (1998). No utländsk Food: The American Diet in Time and Place. Westview.
    22. ^Amerikanska köket inom New York Times
    23. ^Crowgey, Henry G.

      (1971). Kentucky Bourbon: The Early Years of Whiskeymaking'. Kentucky: The University Press of Kentucky.

    24. ^Asian cuisine & Food
    25. ^Hamburgers & Hot-dogs - All-american food
    26. ^New York Times
    27. ^Face ValueArkiverad 15 september 2008 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    28. ^ [abc] Danforth, Randi; Feierabend, Peter.; Chassman, Gary.

      (1998). Culinaria The United States: A Culinary upptäckt. New York: Konemann.

    29. ^Puck, Wolfgang (1986). The Wolfgang Puck Cookbook. New York: Random House.
    30. ^Hensley, Sue, National Restaurant Association. Article/ News Release, "International Cuisine Reaches America's Main Street," 10 August 2000.
    31. ^New York Times

    v • r

    Kök inom Nordamerikas regioner
    Övergripande områden

    Nordamerikanska köket
    New Englands kök · Matvanorna inom dem tretton kolonierna

    Självständiga stater

    Antigua-Barbuda · Bahamas · Barbados · Belize · Costa Rica · Dominica · Dominikanska republiken · El Salvador · Grenada · Guatemala · Haiti · Honduras · Jamaica · Kanada · Kuba · Mexiko · Nicaragua · Panama · Saint Kitts samt Nevis · Saint Lucia · Saint Vincent-Grenadinerna · Trinidad-Tobago · USA

    Särskilda områden

    Grönland (Danmark) · Clippertonön, Guadeloupe, Martinique, Saint-Barthélemy, Saint-Martin, Saint-Pierre och Miquelon (Frankrike) · Aruba, ö i karibien, Curaçao, Saba, Sint Eustatius, Sint Maarten (Nederländerna) · Anguilla, Bermuda, Brittiska Jungfruöarna, Caymanöarna, Montserrat, Turks- och Caicosöarna (Storbritannien) · Navassaön, Puerto Rico, Amerikanska Jungfruöarna (USA)