Receptor funktion
Tyrosinkinasreceptor funktion samt formulering hos unge tillsammans med autoimmuna sjukdomar- nya behandingsmöjligheter?
Information
Medel söks från
Kliniskt forskningsprojekt på grund av ST-läkare nära Landstinget inom ÖstergötlandÄmnesområde
Mikrobiologi, läran om immunsystemet samt infektionssjukdomarSammanfattning från projektet
Bakgrund
Tyrosin kinas receptor (TKR) existerar transmembranprotein, vilket överför signaler ifrån den extracellulära omgivningen mot cytoplasman samt kärnan.
vid detta sätt kunna TKR reglera normala cellulära processer likt överlevnad, tillväxt samt differentiering.
Många orphan-receptorer äger uppenbarligen viktiga cellu- lära funktioner, t ex nära väv- nadsdifferentiering alternativt liksom koregulatorer på grund av steroidrecep- torer med.Onormal TKR handling äger tidigare varit associerad tillsammans med cancerutveckling. vid senare kalenderår besitter TKR roll inom autoimmuna sjukdomar poängterats.
TKR existerar uppdelade inom 20 olika grupper beroende vid aminosyrosekvens samt strukturella likheter. TAM släkt existerar enstaka lag TKR vilket inkluderar receptorerna Tyro-3, Axl samt Mer, dessa binder mot liganderna Gas6 samt protein S.
TAM äger ett betydelsefull roll inom regleringen från makrofager samt NK cellers differentiering.
TAM-systemet agerar enstaka betydelsefull roll inom tillväxt samt reglering från autoimmuna sjukdomar. Studier äger demonstrerat för att råttor likt saknar TAM receptorer utvecklar autoimmuna sjukdomar. Man besitter även demonstrerat för att koncentrationen från Gas6 samt AxL receptorer korrelerar tillsammans med inflammation. Hos SLE patienter observeras stigande koncentration från Gas 6 samt Axl inom plasma nära sjukdomsskov.
Hos överviktiga små människor korrelerade Gas6/TAM tillsammans med tillväxt från insulinresistens.
ratt 1 tillhör enstaka ytterligare team från tyrosin kinasreceptorer (TKR).
ROR1 uttrycks inom embryogenesen samt existerar bland annat involverad inom utvecklingen från nervceller, lungor samt benvävnad dock uttrycks ej hos friska individer efter embryogenesen. ratt 1 existerar en stabilt protein vilket formulering inom flertal arter. styra 1 existerar involverad inom differentiering samt prolifering från celler.
I cellmembranet finns även därför kallade receptorer vilket tar emot nödvändig kunskap mot cellens inre.Studier äger demonstrerat för att roder 1 uttrycks inom flertal maligna tumörer likt CLL, ALL samt prostatacancer (4). ROR1 roll inom autoimmuna sjukdomar existerar ännu ej fastställd.
Syfte
Syftet tillsammans med studien existerar för att karakterisera funktion samt formulering från tyrosinkinas receptorerna (TKR) tillhörande Tam familjen (Tyro-3, Axl, Mer) samt roder 1 vid B-celler hos små människor tillsammans med autoimmuna sjukdomar såsom diabetes typ inom samt reumatid artrit.
Resultaten kommer för att ge ett ökad medvetande till TKRs roll till uppkomsten från diabetes samt reumatid artrit hos ungar. Då detta finns flertal medicin mot TKR kommer våra konsekvens för att behärska bidra mot nya behandlingsstrategier på grund av dessa grupper.
Metod
Patientgrupp: 30 patienter inom åldrarna 2-18 kalenderår tillsammans med diabetes typ inom alternativt reumatid artrit kommer för att användas.
20 ml blod kommer för att tas inom samband tillsammans intag vid sektion alternativt reception. nästa kommer för att analyseras:
I.Uttryck från Axl, Tyr-3, Mer samt styra 1 hos B-celler
på grund av för att analysera Tam familjens funktion, handling samt signaleringsvägar, kommer oss för att rena fram B-celler ifrån patienter. Serum kommer för att sparas.
formulering från Axl, Tyr-3, Mer-l samt roder 1 kommer för att analyseras tillsammans flödescytometri (ytreceptorer), Western blot (intracellulära uttryck) samt PCR (genuttryck). oss kommer även för att analysera om dessa receptorer existerar inom fosforylerad (aktiv) alternativt icke-fosforylerad (inaktiv) form eller gestalt tillsammans hjälp från ELISA.
II.Signalvägar relaterad mot TAM famijen samt roder 1 hos B-celler
Signalvägar såsom existerar involverade inom TAM familjen samt styra 1 likt PI3K samt Wnt kommer därefter för att analyseras tillsammans med western Blot samt PCR
Prel Resultat
Prel utfall ifrån 1 nydebuterad diabetes patient (pilotstudie) visar för att B-celler ifrån denna uttrycker roder 1.
formulering från Tam familjen existerar ännu ej utredd.
Betydelse
Studien kommer för att ge oss ett ökad medvetande ovan mekanismer likt bidrar mot autoimmuna sjukdomar hos unge tillsammans betoning vid diabetes samt reumatisk sjukdom. Dessa kunskaper kommer för att behärska användas på grund av nya diagnostiska markörer, tex för att behärska tillsammans med hjälp från en blodprov för att titta vilka små människor liksom äger enstaka fara för att förbättra diabetes.
Samt för att behärska utveckla behandlingen från diabetes samt reumatiska sjukdomar.
detta finns en flertal TKR hämmande mediciner ute vid marknaden samt flertal Dessa besitter tidigare bland annat använts till för att hämma celler nära leukemier. nära positiv konsekvens öppnar sig nya behandlingsmöjligheter till unge tillsammans med typ 1 diabetes samt reumatisk sjukdom. Detta kommer för att ge upphov mot förbättrad diagnostik samt behandling.
Doktorandanmäld
JaNej
Halvtidskontroll
JaNej
Disputerad
JaNej
Docent
JaNej
Forskningsmeriter
Publikationslista existerar inlagd/uppdaterad inom ansökningssystemets personkort
JaNej
Forskningsmeriter (beskriv denna plats eventuella tidigare forskningserfarenheter samt relevanta utbildningsmoment, utmärkelser m m)
Jag disputerde inom Klinisk läran om immunsystemet samt Transfusionsmedicin vid Karolinska.Flyttade ned mot Linköping på grund av 18 månaders sedan. Håller idag vid för att etablera ett personlig forskargrupg tillsammans inriktning vid autoimmuna sjukdomar hos ungar. Planerar för att ta min docentur nom dem närmaste 2 åren.
Decision date: 2015-05-19
Receptor
Receptor existerar inom cellbiologin enstaka sektion från cellen likt äger mot funktion för att fånga upp samt vidarebefordra signaler (retningar) inom mot modell ett nervcells omgivning.
kvantiteten receptorer från ett viss typ existerar delvis ärftligt, dock påverkas även från yttre omständigheter. Receptorer binder tre stora grupper nämligen signalsubstanser, steroider samt peptider mot sig, dock detta finns även receptorer på grund av mot modell virus,[1]doftmolekyler,[2] samt sköldkörtelhormoner.
Receptorer existerar proteinmolekyler såsom förmå binda ett mindre molekyl (ligand) samt likt svar vid detta överföra någon form eller gestalt från meddelande mot cellens inre.
Detta förmå ske vid olika sätt, ofta genom för att stimulera produktionen från sekundära budbärarmolekyler (till modell cykliskt AMP, cAMP). Resultatet från signaleringen beror vid vilken receptortyp likt aktiveras, samt vilken ligand såsom bundit.
dem flesta receptorer existerar många specifika på grund av vilken ligand dem förmå binda, mot modell kunna insulinreceptorn ej binda någon ytterligare ligand än just insulin.
Receptorernas handling förmå förändras mot resultat från den synaptiska plasticiteten alternativt från receptoraktivitetsmodifierande proteiner.[3]
Typer från receptorer
[redigera | redigera wikitext]Receptorer kunna antingen artikel transmembranproteiner likt spänner genom plasmamembranet ifrån cellytan, alternativt fria nukleära hormonreceptorer (kärnreceptorer).
Den huvudsakliga skillnaden mellan dessa numeriskt värde huvudtyper ligger inom för att transmembrana receptorer endast binder vattenlösliga ligander, medan enstaka hormonreceptor oftast binder fettlösliga steroidhormoner.
Aktiveringen från ett transmembran receptor skiljer sig åt mellan olika typer, dock inom regel kommer liganden för att alstra enstaka strukturförändring inom receptorn likt fortplantar sig genom molekylen mot den intracellulära sidan.
Intracellulärt fortplantas signalen ofta via därför kallade sekundära budbärare (till modell cykliskt AMP alternativt kalciumjoner, såsom inom sin tur förmå binda mot en kinas).
Transmembrana receptorer är kapabel indelas ytterligare inom numeriskt värde typer, jonotropiska samt metabotropiska, såsom inom sin tur kunna indelas vidare efter vilken ligand dem binder.
Jonotropiska receptorer
[redigera | redigera wikitext]En jonotropisk receptor består dels från ett sektion var molekyler från ett speciell signalsubstans kunna fästa samt ett sektion vilket fungerar vilket ett kanal såsom förmå öppnas samt släppa in joner in inom neuronen.
Dessa joner ändrar spänningsnivån inom neuronen samt vid detta sätt är kapabel ett aktionspotential startas alternativt hindras ifrån för att startas.
Exempel vid jonotropiska receptorer: subtyp (ligand)
Metabotropiska receptorer
[redigera | redigera wikitext]En metabotropisk receptor äger ingen kanal till för att släppa in joner utan förmå påverka något som ligger nära eller är i närheten jonkanaler alternativt påverka neuronens metaboliska handling.
vid identisk sätt såsom enstaka jonotropisk receptor påverkas från signalsubstanser liksom fäster vid den aktiveras även ett metabotropisk receptor från signalsubstanser. nära aktivering förmå ett från numeriskt värde saker inträffa:
- Ett meddelandeprotein frigörs samt fäster vid ett något som ligger nära eller är i närheten jonkanal samt öppnar alternativt stänger denna.
- Ett meddelandeprotein frigörs samt binder mot en enzym likt då inom sin tur påverkar antingen enstaka något som ligger nära eller är i närheten jonkanal alternativt aktiverar DNA inom cellen liksom startar tillverkning från en protein.
G-protein-kopplade receptorer
- Angiotensinreceptor (angiotensin)
- Cannabinoidreceptorer: CBR1, CBR2 (cannabis, endocannabinoider)
- Dopaminreceptorer: D1, D2A, D2B, D3, D4, D5 (dopamin)
- GABA-receptorer: GABA-B (GABA)
- Histaminreceptor (histamin)
- Muskarinerga acetylkolinreceptorer (acetylkolin, muskarin)
- Opioidreceptorer: mu, kappa (morfin, endorfin)
- Serotoninreceptorer: (serotonin)
Cellgrupper likt fungerar såsom receptorer
[redigera | redigera wikitext]Ibland används även termen receptor angående cellgrupper vilket tillsammans bildar enstaka operativ avdelning såsom besitter förmågan för att reagera vid stimuli.
modell vid liknande funktionella cellgrupper existerar chemoreceptorer, osmoreceptorer, baroreceptorer dock även känselreceptorer inom huden.